Gisela alias Gaysela

11 augusti 2011

suddenly I start laughing out load and cannot control myself at all.
suddenly I have this huge smile on my face that not even pain can take away.

I feel like I've started to learn so much more about myself recently, almost like I found another part of my soul that I did not know existed. This is a crazy but exciting feeling.
I feel inspired and I feel young, newborn, new ways of thinking, fresh.
(I know that I'm young but the feeling young is kinda different towards the fact of being it.. by numbers..)
Not even the fly buzzing around me is annoying and I feel completely calm.
I love the silence and I can sit here for hours and hours just to absorb it fully.
I want to run a million miles and inhalde all the sweet smooth air around me just to fulfil my body.
Before I was worried, worried about not being ehough of a person..
but since I do not worry about that much more I feel safe. I feel secure and I won't let anything get to me unless I want it to.

So why all this?
You tell me.

den 25 juli 2011

När myggen du slår blir till en enda stor blodfläck över händerna funderar du kanske om det var allt för smart att ta till våld.
Dessa ständiga överväganden.
Dessa noggrant velande tankar som etsar sig fast som brännan från nässlor.
Panikartat skäller jag på hunden som slickar mig om händerna för att dela med mig av min upprymdhet
medans hunden glatt påminner mig om värmen inombords som myser loss i fullt ös.

Jag trampar i fårskit men känner mig inte missnöjd på något vis utan njuter en aning av att inte bry mig.
Jag halkar, skämmer ut mig..
reser mig upp igen och skrattar högt åt mitt fall medans jag drar handen genom håret fullt med lera och barr.

Att leva I en frenetiskt bisarr tanke om att göra allt på rätt sätt fungerar inte för mig.
Jag vill slöspringa marathon och hetsligga i soffan framför televisionen!

Dessa underbara dagar. Dessa irriterat frustrerande dagar.
-Hur ska ni ha det egentligen?
Euroforiskt. Rogivande. Skräckslaget. Frustrerande.


If you really don't mean them when you say them.
What are words.

2011-02-15

Oh, have you come for me?
Oh, have you come for me?

Pull me out of the ocean
Take me up in your arms again
Just the way with the love send
Such a strange education
Leads me into your arms again
Cast away, lost again

och låten ekar i mina öron och går ständigt på repeat..

Vår lycka ingen må förtrycka..
dock kan denna lycka gå och bli olycka.
Olycka vill ju ingen veta av.. så den må göras av med.
Så nu sitter jag här igen, samma båt, annat vatten.
Sorg, vemod men också en befrielse från något som inte var så bra som det borde varit.
Detta är till det bättre, det är det som bär mig.
Brista kan allt göra.

--

Packar mina lådor för att än en gång flytta,
denna gång till en egen lägenhet.. vilket ska bli otroligt skönt.
Vandra naken, städa när jag vill (vilket inte skall bli allt för sällan för det!).
Denna känsla av mitt mitt mitt, löjligt tillfredsställande.

solong.

2010-12-04

Ständiga bjäbb för att ta sig lite närmare in i organklustret där något kallat hjärta, som inte ens har samma form som något annat med samma namn, befinner sig.
Att konflikter för en närmare varandra må vara en solklar tolkning ibland. Ibland.

Strävan mot att DETTA SKA HÅLLA! snälla bara denna gång?
Alla andra närmanden i mitt liv må ha gått åt pipsvängen men detta! detta är annorlunda!
Vadfan menas med det. Mina minnen ack så blottade.

Denna kvinna må vara intelligent, attraktiv, genomgod och fantastiskt rolig.
Kan det matcha mig?
Varför ska jag ens behöva ställa den frågan?

Jag är precis som alla andra som ifrågasätter och ständigt dimper ner i någon from av excistensiell kris som egentligen inte behöver finnas där då det inte alls är så komplicerat som en trodde.
Jag gruvar mig. Jag gruvar mig. Jag gruvar mig. Livet snuvar mig.

Konfekten blir naggad i kanterna för varje gång detta sker och jag har bestämt mig för att börja baka själv istället.

Jag är ju lycklig.

När en får uppleva värmen som finns där innanför, framstår den infernaliska ensamheten inte som så benhård längre.
Vandrandes febrilt fram bestiger jag gropar och förkastar min annars medelmåttigt bittra min i utbyte mot ljuva, ljumma blinkningar.
Ivriga skratt möts och i hårresande skräckblandad förtjusning ser jag framåt.
Lyckopustar och skönsång smeker min sargade kind och kysser den med våta läppar.
Svårtillgänglig närhet kryper in i mina öron och hemsöker mitt förvirrade sinne, letar sig in till den känsliga punkten och nyper mig så hårt att jag ryser, av välmående.
Monande ihärdigt surr gör en lugn och tillfreds.

"Superoptimopsistoppipangfenomenaliskt!"
Själva ordet låter kanske rättså infernaliskt..
men säg ut det högt och klart så låter det bengdaliskt!
"Superoptimopsistoppipangfenomenaliskt!"

poppins.
come get me!

och livet går vidare.. även om en tvekar att det går ibland.

4 maj

I just need to close my eyes
To feel your presence
I just need to crawl inside
Your spine to fulfill this

Fireworks, As we saw
tend to lead to nothing
but what I saw lead me, lead us.

You painted my soul
with chocolate flavoured cerials
with fried potatos in the middle of the night
with the coffee you are starting to like

The sheets makes a mess
but we still fall asleep
at least you do, in my arms
as I lay there watching you
as I lay there absorbing your smell
kissing youre chin.

I am becoming youre blue pillow
not replacing, but upgrading.
Since you had me before hello,
the recognition is for you.
I will spare you time by telling you now
this is guarantee.

3 maj

eftersom vi aldrig skulle göra det.

Sitter hemma hos underbara vännen min.
Vi flyttar om mindre än en månad! helgalet.
Ellstorp. det känns ypperligt.

Kajsa sitter och tolkar mina drömmar på spanska..
drömmarna om flygkrascher, tydligen betyder dem att jag är orolig för nederlag, orolig för att misslyckas helt enkelt.. och detta kan väl kanske stämma. det känns rätt logiskt.

Allt händer nu. hektiskt! men jag gillar läget.
Jag trivs i min tillvaro och myser mig framåt i livet.

Du är min guldklimp Kajsa!

solong.

ALL FOR BELIEVING lyrics MISSY HIGGINS

bara minsta blinkning får mig att börja gråta av glädje.
jag vandrar apatiskt fram och om någon frågar är jag i trans.
känner mig barnsligt busig och leker okontrollerat.
att se gör mig brännande het inombords och det värker i hela min själ av lycka.
abstrakt må det vara men det är på riktigt,
jag nyper mig i armen gång på gång och inser varje att känslorna finns kvar.
klart man är rädd också.. vem skulle inte vara det?
att få känna innerligt är inte lätt, men ack så otroligt.

om jag ändå kunde skriva ner alla ord.

livet går vidare och börjar leka lite igen
möblerna är flyttade och jag har "eget"
förhoppningsvis tror jag inte bara att jag blivit starkare, fysiskt - psykiskt
jag känner mig glad i många lägen
jag känner mig glad på kvällen
morgonen är alltid lite jobbig - jag är sårbar då

fling fling - och jag ler stort
jag ogillar flatvärlden - det är lite mycket ibland! väldigt mycket

men det finns ju saker som gör det ljusare, det är trevligt, minst sagt

klart jag inte är opepp.

Nu bor jag i staden full med kultur.

På tisdag börjar plugget.
Insatsgruppbefäl i Augusti. Spänning!

Livet börjar om igen.
Krasch och uppgång, krasch och uppgång brothers!

Benen går att stå på och jag tål om det blåser upp till storm.
bang bang.

24 november

Vi är ett virus i en statistik, en sensation utan publik.
Vi är ett tåg utan nån räls, som åker liksom hur som helst.

När man funderar över meningen med livet och allt trams runt i kring kommer man aldrig fram till något mer än att det finns en faktisk mening och att det är värt att leva.
Idag när jag funderade kom jag fram till samma sak, men jag kom fram till mer än så.
Mitt liv är fyllt av oförståeliga bakslag och overkliga framsteg, overklig lycka.
Jag har en tanke om min mening, att jag är menad att vara något slags komplex.
Det är spännande att ena stunden förså sig själv fullt ut men i andra sekunden inte veta vart man befinner sig.
Jag kan vakna på morgonen och undra vart jag befinner mig, vem jag egentligen är och hur jag blivit jag. Under dagen kommer jag på allt och kan besvara mina frågor, lär mig lite nytt och mår hysat bra framåt kvällen och känner mig relativt på det klara. Men vad händer sen? Vad händer när denna visa bara spelas om och om igen och tycks aldrig riktigt få ro?.
Jag spelar alltid samma låtar. Jag älskar repeat. Är det för att det hjälper mig att komma ihåg?
Det är som att jag inte riktigt kan lita på att jag vet något förens det är framför mig igen.

Jag tror att jag känner mig själv och jag vet mycket om mig själv, jag vet att jag vet.
Ändå finns detta diffusa ruffs av okoncentration som gör mig aningen galen.
Jag befinner mig inte alltid där jag vill helt enkelt.
Vad gör man åt saken?
Vad Är meningen med livet?
Svaret är enkelt och ack så relativt. Sluta sök så noga.

du och jag är i ett annat slag.
du och jag är i ett undantag.

18 oktober

Den där abstrakta känslan kommer varje morgon,
ostyrbar, ohållbar-blir aldrig klar och jag rullar ur sängen och faller tafatt ner på dammråttsmattan bara för att Jag inte orkar Gå ur sängen idag.

Det extremt kalla vattnet sipprar in i mina porer men det blir varmare, det blir mer bekvämt, inte sant? Vrid kranen kvinna! Här finns då ingen automatik. ingen akrobatik heller för den delen.
Många skulle kalla det för ångest, prestation, prestations-ångest, ångest-prestation. Jag kallar kroppen motstridig och sinnet kallas lödder och ibland kan man tvåla in motstridigheten riktigt ordentligt så att löddret faktiskt skapas och förenar sig en aning, det tillståndet är ganska härligt må jag säga.
Ren med horn och trots detta visar spegelbilden inget annat än röda fläckar. Man blir ju som allergisk mot omvärlden tänker jag ibland. Idag blir jag dock lite väl allergisk mot mig själv och vrider mig av klåda.
Jag brukade anse min reflektion relativ och ganska hållbar.

Klia, Klia lite till och hela ansiktet kommer snart vara täckt. Hela fejjan är prickig korv.
Fan vad jag är snygg när jag avvisar folks blickar med hjälp av mina andra lysande färger, älskar er glada kluttar, pasteller, propeller.
Grip tag och befäst känslorna men håll också efter-lämna inget halvdant, ok?

Fingarna trånar sig över annan kropp och jag glömmer. Jag Gömmer mig under täcket och njuter en stund.

Jag Drömmer om att botas och inser att drömmen kanske är det konkreta och att denna morgon bara är ett dis, en motpol, en tolkning.

15 oktober

Nu är jag tillbaka efter en tripp till Irland!
Fantastiskt land må jag säga med enormt trevliga människor överallt. (=
God öl också för den delen!

Fruktansvärt abstrakt och snurrig summering av resan:

Dag 1.

Flyg från Arlanda till Dublin, bussresa till Ballsbridge (vilket är ett av de rikaste områdena med säkerhetspoliser vandrandes runt överallt.. scary.)
där vi mötte upp fantastiska Eoghan! Gick hem till Eoghan och installerade oss.
Efter detta bar det iväg in till stadens gator och torg för en liten tur med åskådning, mat och club/pub. Vi åt gott och gick vidare till en irländsk pub med livemusik, fancy och sjukt bra! Sedan bar det av till "gay-street" för en tur av Irländsk hbt-liv. Systeryster Hanna som var min reskamrat var sin första gång på gay-club! (=
Gay-klubbarna i Dublin visade sig spela extremt hög musik vilket inte var så trevligt så vi vände i dörren på en av dem och gick vidare till den mer sofistikerade klubben där jag fann det rätt trevligt. Det finns väldigt många hbt-isar i Dublin må jag säga så gaydaren piper stup i ett.

Dag 2.

Efter en söt-sliskig frukost bar vi oss av till Kildare/Carlow där Eoghans föräldrar bor. Systemet med biljetter på tunnelbana, spårvagn och pendeltåg där var inte samma så vid varje byte köptes nya biljetter, dock inte allt för dyrt. Väl framme i Carlow blir vi hämtade av Eoghans söta och halvgalna mamma som skrattar och tjoar! sikket välkomnande vi fick, underbara människor!
Biltur ut på landet till deras urgulliga enorma hus där vi fått ett alldeles eget rum! (med världens tjockaste täcken... skojjar inte, det var som att sova under en bäddmadrass!) Innan middagen stod på bordet så tog vi ett tur ner till floden med deras två hundar Max och Wags som var helcharmiga. Maten var utsökt och dessert serverades också (de serverar endast desserts vid besök och speciella dagar, hedrande!) Bortskämda blev vi!
God natts sömn och helskön dag.

Dag 3.

Härlig men fortfarande söt-sliskig frukost stod på bordet när vi vaknade och en supermysig morgon blev det! Efter frukost bar vi oss av med Eoghans pappa Dennis, Eoghan, Hanna, hundarna och jag i bilen ca 1 timmes resa mot bergen för vandring!
Landskapet var fantastiskt grönt och väl framme vid bergen drog vi på oss vandrarkläder och började gå upp mot toppen. 3 timmar tog det upp och utsikten var magisk! Verkligen värd mödan och smärtan i benen! Kände mig extremt otränad.. måste göras något åt..
1 och en halv timme tog det neråt och vi var lyckliga när vi tillslut var framme vid bilen och kunde åka hemmåt. Väl hemma igen stod maten på bordet, härligt. (något som är lite speciellt är att de lägger upp maten åt en så man själv inte får bestämma hur mkt man vill ha, verkligen fint men ja.. kan bli lite mycket.. de försöker även göda en ganska flitigt då frågan om man vill ha mer kommer upp ständigt.) Gott var det i alla fall och dessert fick vi återigen, hemmagjord cheesecake med jordgubbar!
Efter maten fick vi skjuts av Dennis till Dublin (dock gick bilen sönder så vi fick vända och byta bil..)

Dag 4.

Vaknade i hyfsad tid för att ta oss ner mot stan och shoppinggatorna, Eoghan åkte till skolan tidigt men mötte sedan upp oss utanför det äldsta Cafét i stan Bewley´s där jag och Hanna åt en fantastiskt god frukost!
Allt möjligt inhandlades och mycket nöjda var vi när vi tog oss hemmåt igen. På kvällen tog vi tåget till utkanten av stan och havet för att vandra ut på Piren och se Dublin nattetid med alla ljus, vacker var det! (=

Dag 5.

Återigen uppdragen av storasyrran Hanna innan 10 för en sväng till stan och vandring på Historiska Museet, mycket intressant fanns där att se, verkligen värt!
tillbaka till huset igen för lunch och träffa Eoghan en stund. Efter lunchen tog vi oss ner mot staden igen för ännu mer shopping! Kvällen avslutades på Restaurang "hairy lemon" mitt i stan med god mat Lax-sallad för mig och Fish and chips för Hanna och givetvis drack jag Guinness vilket var genomgående hela resan! inte tokigt alls.
Lugn kväll och mysig blev det. Jag och Eoghan tog en sväng till hans granne som var dyngrak och försökte få med oss ut... spännande med galna irländare. (=

Dag 6.

Hemresa.
Planet skakade så mycket att jag grät... turbulens - fuck you.
Tåg till Uppsala och sova hos Hanna, packa om grejjerna för resa till Malmö.
Nu sitter jag på tåget till Malmö.
Ikväll skola och underbara bruden min! (= som jag har längtat!

Solong Ireland - I´ll be back!

Detta med att ta sig tid att blogga är inte så lätt när man är sprallig. men ja.. jag kände att det var på tiden nu.

Varit i Stockholm i några dagar nu på mööte möte möte med RFSL ungdom prylar och ja må säga att det varit helt underbart trevligt med alla dessa möten även om ordet möte i sig kanske inte klingar super alltid =)
Idag kom jag äntligen tillbaka till Malmö.
Hur som helst så kom A och mötte mig på stationen.. fiint. sedan gick vi och köpte hårspray till fröken sprayskalle och deo till mig (deo för att jag tappade bort min hos bulle.. bulle, har du sett den så kan du ju.. slänga den. eller så.) Sen åt vi sushi vilket inte egentligen är något nytt som vi gör tillsammans och snart kan man bara börja anta vad vi äter varje dag.. gott var det iaf, som alltid! Sen åkte vi hem för att sova.
A fick stressa iväg till skolan och jag cyklade bort till mitt. Teckenspråk är verkligen sjukt givande och trots min enorma trötthet så hängde jag verkligen med idag och lärde mig massor! det är så fint! stormtrivs.

Nu sitter jag hemma hos A och har förberett Pasta Primavera till mig henne och Carin (=

Pasta Primavera (på mitt vis):
Tagliatelle pasta
Soltorkade tomater (klippa dem går bäst. Ibland tar jag vanliga tomater, också gott!)
Färsk basilika
Vitlök (gärna hackad och inte pressad)
Mozarella
Olivolja (funkar att ta "spadet" till de soltorkade tomaterna.. eller ja, det blir godast!)

I detta matlagningsmys för mig själv har ja knäckt en folköl och lyssnar på nostalgiskt musik.
Väntan på att de ska komma är mysigt, härlig och skön. ska bli så trevligt!
Tända ljus vore en idé.

Senare ikväll blir det Utopin vid möllan. Queer 90tal. spännande!

solong mozarellafreak

5 september

vaknade denna morgon i denna underbara hotellsäng.. kan man sova skönare? jag vet faktiskt inte.
tog mig upp i hyfsad tid (med lite pepp från emelie) och åt en underbar hotellfrukost!
denna dagen började med "lära känna lekar" mellan FS och kansli vilket var sjukt trevligt. ritade av varandra utan att titta vilket ledde till en hel del roliga bilder som nu sitter på väggen på kansliet.
resten av dagen har gått åt till att spåna på vad vi skall göra 2010 inom rfsl ungdom, vilket alltid är så otroligt spännande då så sjukt mycket förslag kommer upp! lyssna på detta - en queerdansfestival! who knows? nu gäller det att utkristalisera best of the best och se vad som är relevant att satsa på. man blir så galet pepp av dessa möten, dessa underbara människor. och nog för att vi är grymma tillsammans professionellt så skrattar vi och har roligt hela tiden, det är vad jag älskar med denna organisation.
vi planerar en pinjata i Göran Hägglund shape som det skall komma ut antingen bajs eller godis. Göran Hägglund - fylld av bajs eller Göran Hägglund - "äntligen kommer det något bra ut ur honom!"
Fantastiska idéer som sagt.. haha.

kärlekskrank är bara förnamnet, väntan känns oändlig men fan va fint det är.
vi rockar, du och jag (=

solong pinjata!

(eftersom inget datum visas på inläggen lär ja ju börja skriva i dem)
idag: torsdag den 3 september

Nu har jag påbörjat min resa neröver,
första anhalten var Uppsala (igår) där vi hade Ugandaprojektsmöte vilket gick mycket fint (=
sedan bar det vidare till sthlm och öl i gamla stan med emelie, heelt underbar kväll!
kärleken övervinner allt! (detta skall senare förklaras med en bild)
efter helkvällen med emelie bar det vidare ut till Tullinge och hänga med johan hos nina, nina fick även sluta lite tidigare vilket var mycket trevligt, nattfika och massa snack - alltid lika underbart.
Idag bär det ner till stadens gator och torg och sedan hem till bulle och åka och titta på katt! gulle.
sedan blir det middag ikväll på hermans som det ser ut nu! grattis i efterrätt linnea - 25 år!
I övrigt blev det lite shopping idag igen... ops.

Dagens matchande outfit - röda (tighta!) jeans, svart och rödrandig tröja, rödrutig schal och röda adidas skor. haha. bisarrt roligt.

Ja längtar något så innerligt nu, det gör ont men ack så innerligt vackert det är.
Fantastiska du som förgyller mina dagar.

Jag är nog rätt bra i alla fall. (= känns skönt att säga.

solong redfit

I walked into a wall
inspiration got to me
I felt excited and whole
the time of the sadness is gone
I do not longer feel all alone

I climbed up in a tree

leaves in my mounth but still happy

I am not gonna fall

Ill stick on to what I have next to me

you gave me the strenght as a matter of course
and I want to ask for a dance
do you wanna be the one to hold my hand?
and may I call you beloved one and that?

as I walked down town
my cheeks were all round
and my smile were high
I never want to say goodbye to you..

I got of the train and flew around
I think I never will be on the ground again…
please dont make me explain..

jag börjar få slut på dem..

det är som att jag har gått in i väggen, väggen gjord av mjukaste skumgummi.
fantasin bara flödar och jag känner mig nog mer inspirerad än någonsin.
jag vill upptäcka allt... utforska världen.. lära mig massa nytt.
tillsammans klättrar vi på de högsta bergen och väl på toppen dinglar vi med benen.
jag känner verkligen, känner att jag lever, lever och frodas!
jag är inte rädd längre, klart man är lite skraj.. men jag är mest bara exalterad.
ruset i kroppen är oändligt och jag njuter av varje sekund.
förtrollande, förbluffande, förförande, förgrenade...

jag vet vad jag önskar mig i julklapp. ett lexikon.

solong mountains