tappar förståndet.

10:56 Edit This 1 Comment »
Jag tappar det på något konstigt fenomenalt bra sätt.
Ett fantastiskt rus genom kroppen och jag kan bara inte sluta le.
Krampen sitter högt upp i kindbenen och mina äppelkinder skiftar i röda nyanser.
Jag kan inte längre sitta still, vill dansa, springa, hoppa runt hejvilt och skrika, sjunga!
Det finns en sådan enorm värme att inte ens i de kalla skederna av dagen kan jag frysa mer än ytligt.
Jag kan bara sitta här med blicken på skärmen och vara så glad, hur fungerar detta?
Vill inte ha tillbaka mitt förstånd igen, jag trivs här, jag känner mig så lyckofylld.

räknar ner, 11 dagar kvar här nu i ödemarken, 11 glada dagar kvar här i min kära lilla by, nog för att jag hellre kanske skulle vilja vara någon annan stanns känner jag mig ändå så nöjd, tillfreds.

solong village

1 kommentarer:

S.N. said...

go girl!